www.alander.nu Blue Sky

Azorerna 2002

pages2002/azorerna-02-04.jpg

Copyright: Johan Alander


pages2002/azorerna-02-06.jpg

 

2002-07-19 till 2002-08-01

En varm rekommendation för ett resmål varmare än jag trodde !

San Miguel

San Miguel är den största ön i gruppen och även den ö med mest folk på. I Ponta Delgada bodde vi på två olika hotell, Pensao Alcides och Hotel San Miguel Park, där det första var lite enklare och det andra var nybyggt och hade de flesta faciliteterna som bastu och pool.

Vandringarna på San Miguel var fina, ibland ganska branta, men gick nästan alttid efter en grusväg så det var ganska lättgånget. Fina utsikter var från de flesta turerna. Vi använde oss av Andreas Steglitz bok "Azores" (på engelska) vilken klart kan rekommenderas, bla för utmärkta vägsbekrivningar som var detaljerade på rätt ställe och dessutom för en busstidtabell som knappt gick att uppbringa ens lokalt på ön.

Den första turen vi gick var mellan Jao Bom och Rabo de Asno (Åsnans svans!), den gick efter kusten och med den avstickare till Monesteiros som vi gjorde så blev det även lite stigning. Annars var det nog den mest alldagliga turen, där tyvärr ofta vyerna spärrades av bambuträd. Det mest ironiska under den turen var nog när en av medresenärerna under ivrigt pumpande av armhävningar på en av utsiktsplatserna fick se sin svenske kollega.

Den andra turen gick upp till Lagoa de Fogo (Eldsjön). Det var en brantare och lite mer variationsrik vandring, ganska brant, i vissa lägen flåsade man ordentligt inte minst pga den varma fuktiga luften. Vägen ner gick efter en bevattningskanal som det simmade Öring i, trevliga minnen som gör att man kommer ihåg den dagen lite extra. Denna dagsvandring uppskattade vi alla!

En dag vandrade vi också runt Lagoa de Furnas, det här var en enklare vandring med nästan inga höjdskillnader. Största nöjet är förstås att titta på de heta källorna, om man går in till byn Furnas så finns det ytterligare ett område med heta källor (bild 6).

I slutet av resan hade vi också planerat att göra en tur till den högsta toppen på San Miguel, Pico de Vara. För att göra detta måste man införskaffa ett besökstillstånd i Naturskyddsområdet kring toppen (Görs på "Skogsministeriet"). Tyvärr hade en av de häftigare lederna där försvunnit i ett jordskred, dessutom var de övriga möjliga dagsetapperna inte riktigt lika intressanta, så den turen genomförde vi inte trots att vi skaffat alla tillstånd.

Istället så gick vi en tur runt Tvillingsjöarna (Lagoa de Azul alldeles bredvid Sete Citades), den började i Jao Bom och slutade i Bretanha. Fin tur med variaerande höjder och fina utsikter, en avstickare till toppen av nordkammen rekommenderas.

Terceira

Vi tog båten till Från Ponta Delgada till Terceira (kostnad ToR 79.81 EUR, tid: 6 timmar). Vi hade haft en del diskussioner om flyg eller båt transport var det bästa men kommit fram till att detta var det mest ekonomiska alternativet. Dock är inte flyget mycket dyrare, det finns förtås en massa parametrar att lägga i vågskålen som att båten ger möjlighet att se delfiner (vi såg några), flyget har fler avgångar (båten gick en gång per vecka, till Terceira på Torsdag och åter på Måndag) och dessutom att halva båten stank av diesellukter.

Terceira och den största staden Angra do Heroísmo (bild 9) upplevdes som lite trevligare än San Miguel och Ponta Delgada. Staden var en riktigt mysig (och ren) liten stad, med en trevlig stadskärna (som dessutom finns på FNs Världsarvslista). Vi bodde på hotellet Angra Gardens, vilket ligger väldigt centralt, man klev rakt ut på stadens centrala torg från hotellet!

Vi gjorde också en trevlig och variationsrik vandring på Terceira. Den utgick från korset vid Pico da Bagacina och slutade vid grottan Algar do Carvão. På den här turen hade de på turistbyrån bett oss se upp för tjurar. Det ver förstås lite extra spännanade när man gick igenom grind efter grind under vandringen. Vi fortsatte förbi en hög klippa och upp över ett berg, sedan gick turen nerför på en smal stig med risiga buskar på båda sidor (se bild 12). Efter den smala stigen kom vi ut på ett fält där två män höll på att jaga en tjur. Och bara en minut efter att vi kommit ner så sprang tjuren upp på samma stig ! Se bild nr 11.

Att bada på Azorerna

Att bada på Azorerna är något alldeles speciellt. Det finns nästan inga sandstränder, istället så har de byggt "naturliga badbassänger" genom att skärma av en lämplig del av havet med lavablock. De här är faktiskt riktigt häftiga att bada vid och den bäst gjorda var den vid Biscoitos på norra Terceira. Där kunda man stå och hålla sig i lavablockan samtidigt som dyningarna sköljde in över en. Ett annat roligt bad är det vid Porto Martins (också Terceira), mest för den roliga rutschkanan där de lokala grabbarna gjorde diverse olika tricks innan de landade i vattnet.

Maten

Maten på Azorerna var inte alltid så spännande. Vi hittade efter lite letande några riktigt bra fiskrestauranger. En i en liten by strax väster om Angra (Terceira) och på Sao Miguel så hittade vi ett par bra i hamnen i Lagoa (öster om Ponta Delgada). Annars så blev det många hamburgare till lunch, "snackbars" fans det gott om på både Terceira och Sao Miguel. Några av restaurangerna, som det största svenska charterbolaget i San Miguel rekommenderar, är rent bedrövliga. Men Kina-maten är bra!

Slutligen kan jag rekommendera Azorerna för de som vill röra på sig och inte bara sitta still. Men att åka till Azorerna utan besöka Terceira är ett misstag!